Social hållbarhet i stadsplanering

Hållbarhet kan delas upp i tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Alla tre aspekter av hållbarhet hänger ihop och är i hög grad beroende av varandra och stödjer varandra. Brundtland kommissionen definierade redan på 1980-talet hållbar utveckling: “meeting the needs of the present while ensuring that future generations can meet their own needs” (Brundtland Commission 1987).

Skärmdump 2014-08-11 17.53.33

Sören Olsson, professor emeritus på Göteborgs universitet, har skrivit en innehållsrik och spännande text om “Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv“.  Han är en av pionjärerna när det gäller forskning i Sverige om hur människan är påverkad av den urbana miljön. Göteborgs stad har i samarbete med bland annat Olsson skapat en bra databas och hemsida om social hållbarhet. Han skriver om hållbarhets begreppet:

Poängen med hållbarhetsbegreppet är att det i stället för att vara ett begrepp som i sig kan omsättas i exakta formuleringar eller mätbara variabler är ett orienterande begrepp som anger en riktning, och att det finns en idévärld knuten till det. Man skulle också kunna beskriva det som att begreppet visar på ett perspektiv som handlar om en möjlig framtid. Vilket innehåll detta perspektiv kommer att ha i en given situation är beroende av existerande värderingar – där det kan finnas olika uppfattningar – och normer om det önskvärda.

Inside_art_by_Banksy_1

Olsson menar  att begreppet “utveckling” kanske inte ska användas i förhållande till ekologi och sociala hållbarhet. Han undrar om vi verkligen går mot högre sociala nivåer – eller miljömässiga sådana, annat än i begränsade avseenden? Det finns, enligt Olsson,  två utgångspunkter för att bedöma hållbarhet. För det första systems förmåga att fungera och för det andra relationen mellan olika enheter. Den enes framgång och välfärd kan inte bygga på den andras fall. Det ekologiska fotavtrycket är ett begrepp som beskriver i vilken grad en stads eller nations “fotavtryck” utnyttjar naturresurser och på det sättet undergräver andras rättigheter och behov.

Mitt eget speciella intresse är den sociala aspekten av hur vi kan skapa en hållbar värld, ett hållbart samhälle och hållbara städer. Det är också den aspekten som är minst uppmärksammad inom hållbarhetsdiskussioner. Inom stadsplanering är det ofta den tekniska infrastrukturen såsom vägar, elektricitet, vatten och avlopp som prioriteras och på senare år även hur vi på ett miljömässigt hållbart sätt kan skapa denna infrastruktur och skydda miljön. Sociala aspekter och konsekvenser av stadsutveckling har vanligen inte tagits i beaktande i lika hög grad. Städer är skapade för människor och den urbana fysiska miljön ska därför formas för att tillgodose stadens sociala liv och därför ska den sociala aspekten också vara en huvudprioritering i all stadsplanering.

Man kan, tycker jag, kalla de sociala systemen och processorerna staden för dess “mjuka infrastruktur” som föreslagits av Leonard Duhl, professor i folkhälsa och professor i stadsplanering vid University of California i Berkeley och grundare till WHO programmet Healthy Cities. Denna mjuka infrastruktur innefattar offentliga tjänster (hälsa, utbildning, social service, rekreation och kultur, etc.) men också samhällets mera informell tjänstestrukturer som utförs av till exempel frivilligorganisationer. Stadsplanerare måste integrera dessa element i planeringen av våra urbana områden om vi ska skapa samhällen som fungerar även socialt.

Social hållbar stadsutveckling inbegriper enligt Hancock (2014):

  • att våra basbehov är tryggade, såsom mat, tak över huvudet, utbildning, arbete och trygga arbets-och levnadsmiljöer. 
  • resurser fördelas rättvist i samhället
  • den fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bland befolkningen upprätthålls
  • hela befolkningen får ta del av utbildning, får vara kreativa och utveckla sin mänskliga potential
  • bevara vårt kulturella arv och vår biologiska mångfald – något som också stärker vår känsla av samhörighet med vår historia och miljön
  • främja känslan av gemenskap människor emellan
  • främja medborgarnas deltagande och engagemang
  • stadens allmänna platser tillgodoser invånarnas sociala, emotionella och fysiska välbefinnande

Tyvärr har inte många städer ännu ens allvarligt börjat fundera på hur social hållbar stadsutveckling kunde understödas. Frågor som berör en hurdansorts stad vi vill ha och vilken värdegrund stadsutvecklingen ska styras av blir bland de första frågor som måste ta upp. På samma gång måste man skapa hållbara system för närdemokrati och deltagande.

Spännande länkar:

Hållbar stad  är en bra site som Arkitektur- och deigncentrum skapat.

Happy Planet Index skapat av Nic Marks.

Fristaden Christiania ur ett göteborgskt perspektiv

Healthy Cities

Gross national happiness index

afghanamerikaneurope-fot

 

Några andra bligginlägg i ämnet:
Och under Category Solidarity, democracy, sustainability and peace  finns det mera blogginlägg i ämnet hållbarhet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s