I am linked therefore I am – Digital delaktighet som folklig rätt

Jag kallar min blogg “I am linked therefore I am”. “Linked” kan man förstå på flera olika sätt: Jag är länkad till andra genom sociala relationer, geografisk närhet, intressen, släktskap, arbete och genom att jag kan hålla kontakt med släkt och vänner på avstånd, och dig – min läsare – genom Internet. Uppkopplingen till nätet har bidragit till en drastiskt förändring i vårt sätt att vara tillsammans, forma våra identiteter, och ökat tillgången till sociala nätverk, information och kunskap – det vill säga resurser. De nya verktygen ger oss dessutom en mängd andra resurser som man för några 10-tal år sen inte kunde föreställa sig.

Men alla får inte tillgång till de resurser Internet i bästa fall kan föra med sig. Internet tvingar oss också att ständigt göra val och beslut på alla områden i livet och vi är idag överlupna av en ständig ström av information.  Att sortera igenom all denna information kräver både en analytisk, reflexiv och retorisk förmåga. Eftersom vi idag lever i en värld där digital delaktighet är nästan en nödvändighet om vi vill vara en del av samhället och påverka samhällsutvecklingen (i bästa fall) så är de förmågorna livsviktiga resurser.

Europeiska socialfonden, som arbetar med att utjämna utbildningsklyftor, menar att 90 procent av jobben i Europa kräver god förmåga att använda digitala verktyg och fonden kommer att göra en särskild satsning för att öka den digitala delaktigheten. EU-kommissionen kommer att förslå att digital kompetens blir ett prioriterat område under fondens nästa period 2014-2020.

Global Digital Divide Wikipedia

Global Digital Divide Wikipedia

Den digitala klyfta som uppstått i världen under de senaste 15 åren handlar om både en klyfta mellan hushåll i samma land och mellan länder. Den har hittills främst setts som en ojämlik tillgång till datorteknik och Internetuppkoppling – alltså en materiell resursklyfta – men konceptet har på senare år delvis omdefinierats. Idag har forskare världen över noterat en annan typ av klyfta: en retorisk digital klyfta som beror på kulturella och socioekonomiska faktorer. Många webbplatser för hälsoinformation till exempel kräver en rätt hög e-hälsokunskapsnivå.

Nete & Brainin genomförde en studie där de tittade på skillnaderna mellan höga och låga e-hälsokunskaper. Resultatet visade att Internet förstärker existerande sociala skillnader, vilket skapar nya ojämlikheter. Även Eriksson & Bremberg har noterat att de som söker information om barns hälsa och föräldraskap består till stor del av vita medelklasskvinnor i 30-årsåldern. I en studie från Folkhälsoinstitutet Sverige undersökte Eriksson & Bremberg föräldrarnas erfarenheter och intresse för olika former av föräldrastöd. Resultatet från den studien visar också att det främst är unga föräldrar med högskoleutbildning och föräldrar med gymnasieutbildning som är intresserade av att söka stöd på nätet. Många är alltså fortfarande uteslutna från online-nätverk och resurser och den digitala klyftan kan inte endast ses som en rent teknisk företeelse utan snarare som resultatet av historiska system av ojämlikhet. Det krävs alltså andra metoder för att utjämna den retoriska klyftan.

Olika typer av interventioner har ändå visat sig fungera bra för att jämna ut också denna klyfta. Till exempel hade skillnaden mellan ungdomar med låg och medelhög utbildning och hög utbildning minskat betydligt under år 2010, förmodligen på grund av införandet av Internet som ett pedagogiskt verktyg i skolor (Eurostat 2012). I Bourdieus termer har  eleverna förvärvat kulturellt kapital (kunskaper och färdigheter) genom fritidsaktiviteter på skolan.

Forskning som undersöker de processer som leder till de här kulturella och strukturella skillnader måste få stödas på all tänkbara sätt eftersom de kan hjälpa oss att bättre förstå hur vi kan minska även de retoriska klyftorna. Folkbildnings institutioner för alla åldrar tror jag kan göra mycket för att minska också den här klyftan. Kampanjen Digidel har verkat för en ökad digital delaktighet i Sverige genom folkbildning:

Vi vill även bidra till att de som redan är på nätet blir än bättre på att ta tillvara möjligheterna som Internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktig i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning.

NY Digital divide

The New Yorker 2013

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s