Idag träffade jag en ung kille i 20-års åldern som söker jobb..

… men han får inget jobb i Raseborg så han åker till Norge (eftersom han VILL jobba). Norge tror jag ser potentialen i denna unga ivriga man och om han bara får en chans tror jag han blir en stor resurs. Någon har sagt att historien upprepar sig. Kjell Westö citerade häromdagen i TV Mark Twain som lär ha sagt “historien upprepar sig inte men den rimmar”.  Ja, det gör den ofta och i detta fall. Jag hade nämligen äran att anställa denna unga mans släkting för 15 år sen på Emmaus butiken i Ekenäs några år efter att hon anlänt med sin familj som flykting till Ekenäs.  Av de 4 personer som kom på intervju genom arbetskraftbyrån var hon definitivt den mest lämpade personen.  Vi jobbade tillsammans i 6 månader på butiken med min pappa som tog hand om böckerna.  Vi blev goda vänner och en noggrannare och samarbetsvilligare arbetspartner kunde jag inte ha haft. Jag gick därför till arbetskraftsbyrån för att förnya hennes kontrakt.  Där var de mäkta förvånade över att jag verkligen ville ha hennes arbetskontrakt förlängt.  De frågade om jag förstod att jag inte måste ställa upp på det (institutionell rasism)!  Vi jobbade sen tillsammans i något år och jag var ledsen när hon pga sjukdom inte kunde fortsätta jobba med oss.

Jag sitter just och skriver en artikel om olika resurser och hur de genererar varandra. Bourdieu var den som först öppnade mina ögon för hur dessa resurser hänger samman och hur de genererar varandra. Resurs begreppen habitus, socialt och kulturellt kapital har ofta använts i social- och statsvetenskap och kulturella studier och nyligen inom hälsofrämjande forskning i ett försök att förstå ojämlikhet i hälsa. Bourdieu använder kulturellt kapital för att beskriva hur “vanor och dispositioner”, såsom kompetens, kunskap, vanor och titlar överföras från en generation till nästa. Dessutom betonar han att det kulturella kapitalet spelar en avgörande roll för utbyte av sociala, materiella och kulturella resurser, eftersom olika typer av kapital är inte oberoende av varandra utan i stället tenderar att generera varandra.

Bourdieus begrepp har kritiserats för att vara deterministiska men jag menar, liksom vissa andra, att Bourdieu alltid såg möjligheter till social förändring och ofta påpekade samspelet mellan agency och struktur och det faktum att en individs habitus och innehav av kapital kan förändras. Men det är svårt att kämpa mot en så inbiten struktur och kultur som den finländska arbetsmarknaden. Den unge mannen jag träffade idag och min tidigare arbetskollega har inte sig själva att skylla för den situation de befinner sig i (agency saknas inte hos någon av dem) men strukturen (samhällsinstitutioner, förordningar, företagskultur och förutfattade meningar) sätter hinder ivägen för just dem att använda sig av sin agency. Att det kan vara så svårt att få förändring tillstånd är ju märkligt och jag ser hur viktigt det är att både forska i hur den mekanism ser ut som skapar detta ojämlika samhälle och stöd praktiskt och materiellt de initiativ som tas för att förändra attityder, anställnings kulturen och vanor.

Filmen Äta, sova dö som jag så idag är en mycket välbeskriven historia om en tjej (och andra i samma by) som hamnar i ett ekrorrhjul och inte får en chans ens att visa vad hon går för.  Har inte rätta kontakter och har chanser eftersom hon är utlandsfödd.  Se den!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s